Musk och Trump försöker göra om världen till en fascistisk röra. Zuckerberg står och rycker i Trumps byxben och frågar om han snälla får vara med. Daniel Ek stapplar nervöst efter, skickar extra stålar till Joe Rogan och sina varmaste lyckönskningar till Trump.
Detta gäng prepubertala cyberlibertarianer har blivit vuxna och startat centraliserade monopol med mindre demokratisk grund än de statliga institutioner som de försökte nedmontera. John Perry Barlow skulle spottat dem i ansiktet.
Nu tar techbrosen staten i hand och försöker tvinga ombord halva världen på en groteskt överdimensionerad Viking Line färja mot den tredje cirkeln: frosseri.
CIVIL POLIS tänker inte åka med.
Det är kul att skapa grejer, men det är inte kul om allt man skapar bara syftar till att utöka buffen på en M/S Cinderella mot helvetet.
Personligen har CIVIL POLIS väldigt svårt för överdimensionerade båtar. Vi vet inte riktigt vad det är, de bara liksom äcklar oss.
Istället har vi snickrat ihop en roddbåt.
En roddbåt kan se ganska lustig ut i svallvågorna av ett kryssningsfartyg. Trots det tror vi att man kan komma ganska långt med hemsnickrade roddbåtar. Det tycker även trendiga franska marknadssociologer.
Michel Callon, till exempel, menar att det där oöverkomliga skeppet som vi ser i fjärran inte är någon monstruös kryssare alls. Det bara ser ut så på håll.
Men om man kommer nära nog ser man att M/S kapitalism bara är en stor samling roddbåtar staplade på varandra. Ett stort berg av murknande trä som hålls ihop av dagliga doser lim och silvertejp. Marknaden är ett pågående experiment utan laboratorium. Michel och de andra fransmännen menar att man egentligen inte behöver något mer märkvärdigt än brädor, spik och vilja för att snickra ihop en annan färja. Eller som man säger ute på landet: många bäckar små.
Det låter kanske segt. Historien om när tiotusentals människor flög till Anderstorp för att kolla på Formel 1 är mer fartfylld än historien om vägen i Kattuvuoma som ledde till ingenstans. Men Formel 1-förarna har kört ihjäl sig för länge sedan. Den där korta epoken brann snabbt. Människorna i Kattuvuoma kommer dock att traggla vidare även när polarisen smält. Det närmaste vi kommer sanningen är den tröttaste klyschan: vi måste organisera oss lokalt.
Sen kan det lilla sprida sig.
Om du vill få in hela världen i munnen på en gång så kan du lika gärna borda båten till tredje cirkeln.
Eller så kan du borda vår båt.
Men det är inte gratis om du tror det. Man kan inte köpa brädor och spik med goda intentioner. Det här är dealen:
Du får ny svensk musik samt nöjet att vara människa istället för silvertejp och lim, vi får en tusendel av din månadsinkomst.